Vilja att söka kunskap

Att vilja söka kunskapen måste innebära viljan att sträva framåt genom det femte steget på behovstrappan. Där blir friktionen som lägst och arbetet som enklast. Men det är också en väg in i sig själv och att möta sina tabun, skuld, skam, begär, vrede, åtrå, skräck och mörker. Om man inte har den viljan så kan man vara en del av Den framåtskridande rörelsen men inte med nödvändighet i dessa framkant eller ens speciellt bra på att driva den. Rörelsen tillhör de som vill driva, förstå och finna vägen mot det mål som Syntopismen sätter upp.

Jag märker då jag presenterar Syntopismen att massans intresse är lamt. Däremot finns det specifika personer som verkligen är intresserade av ämnet som brinner av iver att diskutera det med mig. Det här är faktiskt ett problem. Man brukar säga att tryckpressen gav upphov till massa vetenskap. Det är sant men det var inte Galilei som sålde inte flest böcker. Snarare var Häxjakten, Malleus Maleficarum en av de mest inflytelserika och spridda fackböckerna i Europa under 1500- och 1600-talen. Boken beskriver de upplevda farorna med häxkonst och ger instruktioner för att identifiera, åtala och straffa häxor. Galileis astronomiska, vetenskapliga och banbrytande upptäckter föll till föga för våldsamma fabler med hetsjakt på kvinnor.

Detsamma kan gälla AI. Om viljan att använda AI till förnöjsamhet, förstärkande av polarisering, desinformation, framställande av destruktiva produkter och så vidare så är det också den bild AI får av människan. Med tanke på den brutala kraft som AI innehar kan det skapa en ännu värre effekt än häxjakterna på medeltiden. Det vill säga om viljan till kunskap är lägre än viljan till förstärkning av våra inneboende mörka krafter som vi de facto bär på men inte avslöjar så kan vi vara illa ute.