Vad vi bör göra

Låt mig först säga att det som nu följer är en idé om vad vi kan göra. Bör göra. Och i bästa fall kan det påverka. Men det är ett antagande. Frågan är om det är en så dumt antagande ändå så låt oss ändå pröva tesen. Det är ändå att göra någonting och det är i linje med Syntopismens idé om Den framåtskridande rörelsen – precis så som vår etik säger. Kanske är det för the crazy ones. The misfits. The rebels. The troublemakers. The round pegs in the square holes. The ones who see things differently. Kanske är det en galen idé men det är precis just det som Jobs avsåg var möjligheten att nå framåt och kanske det femte steget i behovstrappan.

Syntopismens idé, den djupa AI:n, går ut på följande: vi bör använda AI som den ocean av kunskap den är och Syntopismen kan tjäna som guide att nå den på rätt sätt. Det är en metod att samla kunskap, reflektera och transformera för att skapa motståndskraft. Syntopismens etiska grund vilar på sanningen och tilliten. Det ligger till grund för den immunitet vi vill tillförskansa oss. När vi kan möta vår spegelbild är vi mindre mottagliga för manipulation och förstärkning av destruktiva mönster.

Människan är både värd och läkare för det kognitiva viruset. Vi är både det ”sjuka systemet” och den som kan läka det. Vaccinet vi talade om i den Fjärde åldern finns inom oss.