Meningen med religionen

Fram till alldeles nyss har våra liv varit mödosamma och tungrodda. Medeltiden var kanske en av de eror i vår historia som har varit mest mörk. Att människan valde att tro på något som kunde hjälpa henne att genomlida förtryck, sjukdomar och våld måste varit rent nödvändigt. Religionen erbjöds av kyrkan och kyrkan kunde nyttja människors lidande till att utöva makt mot löftet om ett liv efter lidandet. Kyrkan höll undan vetenskapen och hade vetenskapen fått fritt spelrum är det möjligt att vi varit på en helt annan plats idag ur ett evolutionärt perspektiv. Det är först under upplysningen (som just kröns av den franska revolutionen som vi tittade på i det tredje kommunikationsparadigmet) som detta sker. Där ges äntligen vetenskapen det utrymme som den förtjänar.

Även om religionen är mycket stor i världen så kommer vi i väst in i en era av modernism och ett gryende välfärdssamhälle med teknologin som sin sanna parhäst, vilket ger oss möjligheten att frikoppla oss från livet efter döden därför att livet på jorden blir allt mer uthärdligt och till och med njutbart. Det som händer under 1900-talet är att filosofin krymper tillbaka efter att ha haft stort utrymme en längre tid. Psykologin, som är en mycket yngre vetenskap, tar istället mer plats. Psykologin handlar om oss snarare än någon farbror i himlen eller gala idéer om filosofiska kategorier och subjekt.  Teologin förpassas allt mer bort ur det västerländska samhället till förmån för vetenskap och fokuset på individen och njutningen.

Psykologin börjar med individen och hennes behov och störningar. Fokuset flyttas från en tänkt allsmäktig person i himlen till individen själv. Frågan individen ställer sig allt efter som tiden går är om det ens finns någon allsmäktig person eller annat ting utom henne själv? Besattheten av människan igen.

Det är inte på något sätt så att Syntopismen marginaliserar idén om teologi. Den är fortfarande kraftigt närvarande inte minst i den islamska kulturen eller i det så kallade Bibelbältet i södra USA. I världen finns det idag fortfarande över sex miljarder människor som är troende i världen. Kristendomen är den grund på vart vårt rättssamhälle och våra moraliska koder vilar och gör därför stort avtryck i våra dagliga liv. Kristendomen dog aldrig. Den politiserades. Likaså firas kristna högtider och är så pass heliga att de flaggas som röda dagar i kalendern. Men den teologiska tron är inte den enda tron idag. Tron är däremot fundamentalt nödvändig för människan för utan den finns ingen berättelse. Vi ska återkomma mer till det i kapitel 4.

Sammanfattningsvis kan man säga: förr i tiden behövde vi något att tro på för att orka överleva. Idag behöver vi något att tro på för att vi aldrig vill dö. Det eviga projektet människan.