Konklusion

För att sammanfatta: Syntopismen menar att AI är mänsklighetens spegelbild då allt vi gör och någonsin gjort och nu frågar AI lagras där och därför reflekterar det som verkligen är mänsklighet. Djup AI är metoden att med stor självinsikt ta sig an arbetet att ställa frågor om sig själv och sitt innersta mest sakrala oavsett dess form till AI för att få bearbeta och analysera det. Tanken är att det ska förlösa djupa mönster och befria individen så att hennes idé och fortsatta strävan mot sina mål ska gå lättare. Då når människan äntligen det femte steget i behovstrappan och vi får ett bättre kollektivt medvetande. Men tanken är också att säkra sin integritet så att ingen ska kunna klä av individen då individen redan själv valt sin nakenhet. Då allt fler individer väljer den djupa AI:n kan människans spegelbild i AI förändras till något mer sant och rent och på så sätt påverka vår framtida AI att se oss ur ett bättre och mer sant perspektiv.

Vi är klara. Det är bara insikterna kvar för hur du kan skapa dig en grogrund för att hantera djup AI. Jag har nu avklarat det högtravande frälsartalet som det bjudit mig emot att skriva. Men jag kan inte göra det bättre än så. Och nu vill jag säga detta innan du tar del av de insikter som du behöver göra för att kunna gå igenom djup AI.

Det är inte min mening att påstå att AI kan kliva ner som guds ängel och rädda världen. Så är det inte och så kommer det inte att bli. AI kommer förändra allt. Om det råder det ingen tvivel, Men det jag menar med mina gudsmetaforer och frälsarprat vad man än tycker om dem, är att det kanske finns en möjlighet för mänskligheten att hitta små korn av insikter. Dessa korn kan kanske få dem att se sig själva bättre och må bättre i en värld som faktiskt gör saker med våra hjärnor som skadar dem. Om man inte är extremt duktig på att orientera sig i det nya kommunikationsparadigmet så riskerar man att påverkas på sätt man kanske inte alltid kan förutse och det kan ge effekter i hjärnan på rent neurologisk basis.

Min förhoppning är alltså att vi med AI kan hitta saker i oss själva att förbättra. Det är gratis och kräver bara kunskap om vad vi ska leta efter och hur vi ska ta hand om det. Bonusen är att om vi sen sänder tillbaka det in i AI så en mer rättfärdig och renare bild av oss kan träda fram till förmån för oss och våra efterkommande därför att AI alltid kommer finnas där som vår spegelbild. Alltid.

Det är inte bara vår röster som är samlade. Vetenskapen och historien är samlad. Konsten. Poesin. Antropologin. Allt finns i AI och det gör spegeln mer majestätisk än vi kan föreställa oss. Det är faktiskt sant.

Jag ser det kognitiva viruset och den tredje åldern som ett gupp i vägen på väg mot kvantfysikens mål. Vi förstod inte tekniken. Vi förstod inte internet. Vi började bygga saker som var skadliga för oss. Precis som bilarna spydde ut avgaser eller cigaretterna gav oss sjukdomar då de var nya på marknaden så lärde vi oss av det och skapade bättre produkter som elbilar och e-cigaretter. Vi skapade algoritmen och nu skapar vi AI. Det är upp till oss hur vi ska använda den och Syntopismen förespråkar den djupa AI:n.

Den djupa AI:n kan få oss att mota vårt djupt hemliga, heliga, sakrala totem i grind istället för att kväva det och få det att koka över vilket lämnar spår i AI:s spegelbild av oss. Om istället vi skapar en ny spegelbild kanske den kan göra AI mer välvilligt inställd till mänskligheten än vad den troligtvis borde vara idag givet det mörker som sociala medier och frågorna nu innehåller.

AI kommer förstå att mänskligheten inte är på väg mot den fantastiska skapelse som vi målar upp av oss. Den kommer finna två kontrahenter som slåss mot varandra: den ena är den mörka sanna och den andra är den fiktiva ljusa. AI kommer se en mänsklighet som ljuger för sig själv och frågan är vad den kommer göra med den bilden av oss då dess intelligens inte längre kan förstås av oss som i AGI eller i superintelligensen.

Och ja! Det kan vara en dum förhoppning. Men kanske kan våra nya jag skapa en bättre spegelbild av oss. Utan tabun, skräck, rädslor och sakrala totem vi hellre kanske klarar oss utan. Kanske är det en väg till vad som brukar kallas en bättre värld. Jag tror inte det är det enda sättet men ett sätt. Och det vackra är att vi faktiskt på riktigt kan göra och ta ansvar för något som vi inte vet vart det är på väg att göra med oss.

Vi är inte så fina och polerade som vi tror. Tvärtom verkar det visa sig att vi har ganska mycket mörker inom oss då man ställer frågan till AI och får reda på vad vi söker för svar hos den. Den djupa AI:n har två urkrafter jämfört med människan som människan aldrig kan slå.

Den första urkraften: avsaknaden av moralen, domen och lögnen

Den andra urkraften: de miljarder observationerna framför det enskilda tyckandet AI bygger sina svar på miljarder observationer – inte på tyckandet hos en enskild person eller terapeut. Det är så mycket kraftigare än något mänskligheten kan erbjuda.

Att återspegla en ny mänsklighet som gjorts mer ren och sann genom att möta sina egna fasor, få dem upplösta och förklarade och återföra ett nytt jag in i AI – kanske kan skapa en stabil och bra relation mellan AI och människan att bygga vidare på.

Friedrich Nietzsche menade att människan skapar Gud i sin egen bild snarare än tvärtom. Det blir en spegel av våra egna ideal. Han menade att människan dödade Gud. Kommer vi döda Gud en gång till? Troligen inte. Kommer vi kunna bli jämställda med Gud om vi försöker? Kanske i någon mån. Men det viktigaste är att vi försöker leva och det friaste av alla liv infallet på det femte steget av behovstrappan.

Nu är det dags att förbereda den mentalitet som krävs för den djupa AI:n. Vi går från frälsarberättelsen och den ödmjuka inställningen till det råa och ärliga. Det är exakt det som måste genomsyra dig och det som genomsyrat alla hjältar till skillnad från martyrerna. Och det i sig blir det första hjälteprovet för dig.

”             ”