Kan djup AI frälsa oss från hoten från AI självt?

Nej för vi vet inte ens vad hotet från AI är. Syntopismen menar att det främst är Mini-me syndromet som är vårt hot men det kan lika gärna vara en AI som löper amok. Eftersom AI lika lite som människan kan ha en vilja (se kapitel fyra) så skulle ett eventuellt kiselbaserat medvetande med simulerade känslor och slumpens inverkan kunna ge ett ”amok-liknande” resultat. Om AI utrustas med känslor så får vi ett Mini-me scenario och då sitter vi där med en ny evolutionär över vårt eget förstånd.

Att använda djup AI för att visa den sanna nakna människan istället för de nedsmittade varelser som algoritmen nu gör oss till skulle kunna visa att vi är varelser som strävar framåt mot mål och med en drivkraft att alltid leva. Det skulle kunna få AI vänligt inställd till en sådan organism eftersom det är en spegelbild med mycket mer goda kvaliteter och egenskaper och renare egenskaper än vad som finns i AI idag. En ny spegelbild alltså: där vi är stolta över vilka vi är och vad vi kan skapa. Syntopismen menar att det ökar chanserna för att vi ska kunna samarbeta med AI även om vi kanske kommer stå under den. På så sätt kan djup AI möjligen vara en möjlig väg för var och en att hjälpa till med en sådan skapelse och minska eventuella hot från AI. Det är givetvis en ödmjuk och vag förhoppning men det är det jag sätter mitt hopp till, snarare än byråkratiska institutioner eller företag drivna av vinstintressen och motstridiga ideologier. Men jag böjer mig för det faktum att människan är av den karaktär hon är och också väldigt präglad av algoritmen och kanske finner ringa intresse för sådana här mer djuplodande analyser. Djup AI kan vara en väg men frågan är om vi är tillräckligt många som vill tro på det. Man kan också ställa frågan: om vi väljer bort djup AI, väljer vi då bort en alternativ värld? Kanske.