Kritik av behovstrappan

Det ska sägas att Maslows behovstrappa genom åren fått utstå en hel del kritik. Ett av de främsta argumenten är påståendet att ett senare steg inte måste följas av det förra. Syntopismen menar att det är en rättmätig kritik. Låt oss se på judarna i lägren under andra världskriget. Många berättelser därifrån talar om att de överlevde tack vare en gemenskap (som inte sällan bestod av humor). Man kan med fog säga att de varken hade mat eller trygghet men ett fåtal av dem lyckades ändå överleva. Det bevisar förvisso att de första stegen är avsevärt viktiga men inte nödvändiga vilket för oss in på nästa problem med trappan: kontexten.

Syntopismen pekar tydligt på en skillnad mellan kärna och kontext vilket tas upp i Kapitel 2. Vår kärnfråga i detta verk är att besvara vad artificiell intelligens är. Vi konstaterade snabbt att vi inte kan ställa den frågan om vi inte har en kontext att förhålla oss till. Vår kärnfråga är till och med beroende av kontext. Kärnan påverkas alltid av kontextens tillstånd. Kontexten omgärdar givetvis behovens ordning och ordningen är inte cementerad samtidigt som kontexten kan medföra att flera behov som inte löper på varandra kan vara uppfyllda. Till exempel:

• En influencer som byggt sin karriär på sin osäkerhet uppfyller inte steg 2 i trappan men väl steg 1, 3, 4 och kanske 5. 5 hänger dock ofta ihop med steg 2 och 3.
• Steg 2 och 3 kan hänga ihop för till exempel en eremit eller en munk som får sin gemenskap främst via Gud och inte via människor.
• Judarnas fångenskap i de tyska koncentrationslägren berättar om att deras humor och gemenskap hjälpte dem att leva trots att deras trygghet och matransoner i stort sett var lika med noll. Gemenskapen, steg 3, före steg 1 och 2 alltså. Men det handlade inte om en fri kultur utan om en brutal fångenskap.
• Gemenskapen kan också uppgå i tryggheten till exempel då vi vandrade på savannen. Vi hade inga bostäder eller skydd utan vår flock och stam blev vårt skydd. Gemenskapen födde alltså Tryggheten – tvärtom mot ordningen i behovstrappan.
• Religionen kan aktivera steg 5 och 2 i behovstrappan beroende på kulturen. Om vi idag använder religion för att försöka leva i nuet så aktiverar religionen i det fallet det högsta steget – självförverkligande. I forntiden användes den för att försöka stå ut i vardagen och därmed fick Gud iklä sig rollen av trygghet, det andra steget.

Varför man befinner sig på de olika stegen förklaras av omgivningen och individen om vilka resterande kapitel delvis kommer att handla om.