Den falliska blicken

Den feminina kulturen har (precis som dess motsvarighet i den maskulina kulturen) en mängd olika markörer om vilka vi ska tala i kapitel 3. En av dessa är sökandet av den falliska blicken. Den franske psykologen Jacques-Marie Émile Lacan (1901 – 1981) myntade begreppet om den Andre. Den falliska blicken är inget annat än ett sökande efter en bekräftelse; att bli sedd av den andre. Lacan menar subjektet hela tiden drivs av en saknad och söker efter att fylla den saknaden i olika objekt. Dessa objekt kallar han för lilla a eller mer slarvigt: den Andre. Det kan manifestera sig i en betraktare: antingen i form av en individ, staten eller samhället eller något större som Gud själv. Du kanske menar att just detta inte behöver vara kvinnligt och det är inte det med nödvändighet men det är också ett feltänk. Låt oss lämna det till kapitel 3. Att bli sedd är en mänsklig företeelse som förstärkts in i det fjärde kommunikationsparadigmet, det vill säga Internet. Och det är ju helt naturligt inte sant? Det måste bli så eftersom Internet skapar en tvåvägskommunikation på en scen där alla vill synas. Något annat än det som förr var ett begär (men som nu är närmast ett perverterat begär) efter den falliska blicken blir med internet en nödvändighet i civilisationen. Menar du att det inte stämmer? Det är bara att se till antalet användare av sociala medier för att förstå att få inte söker den falliska blicken.