Etik

Civilisationen har en etik i grunden som verkar handla om liv och död och vårt förhållande till det. Allt eftersom vi utvecklas och inte minst via kommunikationsparadigmen så ger teknologin oss nya saker att förhålla oss till och därmed behöver etiken förändras eller kanske snarare byggas på.

Fördjupar man sig i etikbegreppet så har det många olika tolkningar. Några av dem är:

• Etik motsvaras av dygder som är praktiska vilka vi kan kalla vanor. De teoretiska dygderna är erhållna av insikt. Teoretiska dygder framkallar de praktiska.
• Etisk form är att lyckan är det goda. Etik är detsamma som lyckan och dygden en väg att uppnå den.
• Etik är de regler som är gemensamma i de flesta kulturer och verkar för att främja överlevnad och välstånd. Religionen förkroppsligar etiken i budord som ”Du ska inte dräpa” och ”Du ska inga andra gudar hava jämte mig”. Dessa utvecklas som sagt senare till rättssystem.

Genom historien har olika etiker fått olika benämningar. Här är några av dem:

Pliktetik (Deontologi): Denna teori, främst associerad med filosofen Immanuel Kant, fokuserar på att följa moraliska regler eller plikter. En handling är rätt om den följer en moralisk regel, oavsett konsekvenserna.

Konsekvensetik (Utilitarism): Denna teori, främst associerad med Jeremy Bentham och John Stuart Mill, bedömer en handlings moralitet baserat på dess konsekvenser. En handling är rätt om den leder till största möjliga lycka för största möjliga antal människor.

Dygdetik: Denna teori, som har sina rötter i Aristoteles filosofi, fokuserar på karaktär och dygder snarare än specifika handlingar. En handling är rätt om den utförs av en person med god karaktär och dygder.

Kontraktsetik: Denna teori, associerad med filosofer som Thomas Hobbes och John Rawls, ser moral som ett socialt kontrakt. En handling är rätt om den överensstämmer med de regler som rationella individer skulle komma överens om i en hypotetisk ursprungssituation.

Omsorgsetik: Denna teori, främst utvecklad av Carol Gilligan, betonar vikten av relationer och omsorg i moraliska överväganden. En handling är rätt om den främjar omsorg och relationer mellan människor.

Rättighetsetik: Denna teori fokuserar på individens rättigheter. En handling är rätt om den respekterar och skyddar individens rättigheter, såsom rätten till liv, frihet och egendom.

Etiken ligger till grund för vår sociala samvaro och är därmed fundamental för vår existens. Utan gemensamma regler kommer vi stå oss själva närmst och agera själviskt och för egen vinning vilket flocken förlorar på och utan flock klarar vi oss inte på savannen eller i samhället.

Med det sagt kan vi säga följande: våra kommunikationsparadigm kanske är den viktigaste delen av vår historia att lära ut då de ligger till grund för förmedlandet av etiken som hela det kitt som bygger vår sociala existens.

 Etiken är helt enkelt grunden till en fungerande mänsklig existens.