Moralen idag

Psykologins fader Freud talar om splitting vilket innebär att dela upp saker i ont och gott för att skydda oss mot världens komplexitet. Hjärnan jobbar mycket gärna efter sorteringsbegrepp för det hjälper den att analysera och förstå. Då världen blir för komplex så kan detta leda till förenklingar som skapar de så kallade polariseringarna. Det goda och det onda som vi talar om idag är något annat än den etik och moral som byggde ut stammarna till nationer.

Våra västliga samhällen har blivit så civiliserade och demokratiserade att moralen helt ägs av staten och därmed har statens idé om moral via statens medier och kanaler kanaliserats ut till folken under snart ett århundrade. Detta tar fäste i vår ryggrad och bygger en folkmoral om man så vill.

Sverige är från början ett tillitsland där tilliten till sin nästa var stor. Det kan illustreras i talesättet tjuvheder som gick ut på att även tjuvar hade en heder mellan dem där en tyst kodex reglerade vad man fick och inte fick göra som laglös. Det är inte länge sedan man i norrländska byar lämnade husen olåsta för man visste med all säkerhet att ingen beträdde husen olovandes. Moralen bygger ett starkt folk med vilja till samarbete och uppoffringar därför moralen står för kittet som gör oss mänskliga i större sammanhang på samma sätt som i den lilla flocken. Plockar du bort den så finns heller ingen empati kvar mer än hos ett fåtal människor. Det är därför extrema situationer plockar fram det värsta och bästa ur människor. Moralen sätts ur spel och denna tunna fernissa blottar då mänsklighetens djup. De basala instinkterna som sex och hunger är däremot djupt nedärvda. Då man utsätter människan för alls så lite påverkan tenderar hon att tappa all den moral som hon visar upp. Många är de experiment som gjorts om detta. Ett av de mer genomgående är The Lucifer effect: The Stanford prison experiment som finns som film på Youtube eller som bok.

Med moral menas i grunden ett kitt att hålla oss samman i större grupper och moralen avgörs av etiken. Men i dagens samhälle så spelar vår moral inte alls samma roll. Den betyder inte ens samma sak som förr. Teknik och välfärd har gjort att vi inte behöver anstränga oss för någon annan än oss själva och andra tar hand om allt annat. Det har gjort oss ansvarslösa. Staten tar hand om oss så länge vi ger dem av vår egendom som förr kallades tionde och gick till kyrkan men idag heter skatt. Vi behöver inte moralen som sammanflätande kitt. Istället handlar moralen om en värdemarkör för individen i hennes hyperindividualism. Genom att signalera vilken god person man är så kan man också frottera sig med begreppet moral och peka på hur man gör rätt och därmed få bekräftelsen på det fjärde steget i behovstrappan. I andra totalitära kulturer använder man moralen som ursäkt för att leva efter regimen. Man faller gärna in i samhälles bekväma eller påtvingade konformitet. Nazityskland är ett utmärkt exempel där många tyskar som ville undvika problem deklarerade sig som nazister utan att för den sakens skull hysa sympatier med ideologin. Dagens moral har slutat handla om att leva efter en dygd utan används som en signalering av sin egen person därför att det fjärde kommunikationsparadigmet framkallat en hyperindividualism. Moralen behövs inte som kitt på samma sätt då vi flyttat ut på nätet och gemenskapen kan finnas bland de sina var som helst. Då uppkommer moralpooler i dessa grupper där individen känner sig mer hemma. Inte undra på att en ny etik behövs.

Vill man vara snäll kan man tänka sig att dagens moral är en konstruktion för att människan ska stå ut med sig själv. Hon måste idag inte förhålla sig till 150 personer i gruppen, de närmsta och de okända i staden utan hela världen som kommer till henne via tekniken i internet och AI. Vill man vara realist så skulle jag snarare säga att det handlar om att hitta det bästa sättet att skrika högst på scenen.