Ordlista

Uppdateras kontinuerligt

En ordlista för att orientera läsaren i textsamlingens vokabulär. Notera att ordlistan förändras och att ordens betydelse kan ha utvecklats från dess originalbetydelse. Kursiv text innebär att du finner ordet i på annan plats i ordlistan.

Algoritmen Algoritmen är den matematiska kod som är skapad av Big Tech (de största techbolagen i världen) som på sina olika plattformar samlar information och förser dig med det du vill ha mer av. Algoritmen är hemlig för alla utanför den innersta kretsen av respektive Big Tech bolag och den förändras ständigt. Då du klickar på avtalen på en plattform du vill börja använda dig av så ger du också tillåtelse till att plattformen får använda all information du ger bort. Att äga informationen är idag större än att äga kapitalet eftersom informationen de facto är ingången till att kontrollera människan till fullo. Detta var omöjligt innan det fjärde kommunikationsparadigmet dvs Internet.

den Andre Den Andre är psykologen Jaques Lacans uttryck. Lacan delar in den Andre i stora och lilla a. Det lilla a handlar om ett begäret efter något undflyende som orsakar en brist eller önskan hos individen. Stora A handlar relationen till kulturell kontext och struktur tex världen, gud eller samhället. I Syntopismen är dessa begrepp centrala då vi hela tiden i hyperindividualismen mäter oss med andra.

Cancelkultur är den hyperfeminina kulturens våldskapital och innebär utestängning från gruppen – jämför med Fysiskt våld.

Den framåtskridande rörelsen är Syntopismens idé om att ständigt röra sig framåt. Det innebär att teknologin är drivkraften som skapar de nya idéerna och därmed memerna och hela kulturen. Evolutionsetikens klangbotten är den framåtskridande röselsen och menar att en nation ska värna om de individer som bidrar till den men inte acceptera de som arbetar mot den. Se även geonationalism.

Den absoluta sanningen Inget är mindre än 3 och det gäller även Syntopismens definition av sanning. Dessa är tiden, jämvikten och gränsen. Syntopismen försöker närma sig en så absolut definition av sanning som möjligt för att skapa en etik (se kapitel 2).

Den andra (sociala) döden Utöver att frukta den absoluta fysiska döden fruktar människan den sociala döden som består av utfrysning; i Syntopismen kallas den även andra döden. Då människan lämnades ensam utanför flocken på savannen så dog hon då de vilda djuren var henne helt övermäktig. Denna känsla av skräck ligger kvar i oss än idag. Därför upplevs ofrivillig ensamhet och uteslutning så starkt av vår hjärna. I det digitala samhället kallas det cancellering och har spritt sig ut i det fysiska rummet. Det tillämpas på även på gruppnivå men får inte samma fäste där då individen per se inte drabbas på samma sätt.

Det absoluta målet Kvantfysiken.

Djup AI Syntopismen menar att AI är mänsklighetens spegelbild då allt vi gör och någonsin gjort och nu frågar AI lagras där och därför reflekterar det som verkligen är mänsklighet. Djup AI är metoden att med stor självinsikt ta sig an arbetet att ställa frågor om sig själv och sitt innersta mest sakrala oavsett dess form till AI för att få bearbeta och analysera det. Tanken är att det ska förlösa djupa mönster och befria individen så att hennes idé och fortsatta strävan mot sina mål ska gå lättare. Tanken är också att säkra sin integritet så att ingen ska kunna klä av individen då individen redan själv valt sin nakenhet. Då allt fler individer väljer den djupa AI:n kan människans spegelbild i AI förändras till något mer sant och rent och på så sätt påverka vår framtida AI att se oss ur ett bättre och mer sant perspektiv. För att göra det krävs grava insikter om sig själv som delvis men enbart kan erhållas ur olika kunskaper som presenteras i avsnittet om de Djupa insikterna.

Ekokammare Ett uttryck som innebär att vi enbart lyssnar till de åsikter som stämmer med våra egna. Internet förstärker dessa platser eftersom algoritmen hela tiden ger dig det du vill ha. Om du då söker information om något så ger dig algoritmen mer av den informationen och mindre av annan information vilket begränsar dig i ditt vetande.

Exoevolution Exoevolution är den teknologiska utvecklingen som gjort oss bättre rustade som människor att möta under utan att själva evolvera. AI kan vara det steg av exoevolutionen som bryter sig fri från människan och skapar en ny evolutionär.

Exointelligens Exointelligens innebär den externa intelligens som AI tillför den mänskliga hjärnan och kan spåras hela vägen ner till kulramar och andra hjälpmedel för hjärnans funktioner.

Fysiskt våld Den hypermaskulina kulturens våldskapital. Fysiskt våld slår alltid cancelleringen såvida inte fysiskt våld hålls tillbaka via juridik av den hyperfeminina kulturen.

Geonationalism Idéen om att folket drar åt samma håll mot ett tydligt mål. På det sätt kan vi hela tiden utvecklas via evolutionsetiken mot det absoluta målet. Motsatsen är etnonationalism som innebär synen på sin etniska grupp som överlägsen en annan och därför ska ha privilegier. Etnonationalism har sin grund i identitärism.

Gränser Syntopismens tredje absolut (se Den absoluta sanningen och Kapitel 4).

Hyperindividualism Idéen om människan som fixerad vid sig själv och besatt av tanken att alltid bli sedd. Hennes förverkligande kan bara bekräftas av den Andre (se detta ord i Ordlistan) och utan den Andre är hon ett tomt skal vilket troligen leder till den utbredda psykiska ohälsan.

Hyperkultur (feminin och maskulin) En hyperkultur är en kultur som fått ett kraftigt överskott på antingen feminint eller maskulint kapital. Detta ger kulturen överdrivna symptom som antingen är toxiskt feminina eller maskulina beroende på kulturens art. Då en hyperkultur nåt sitt maximum inträder ett sanktionerat våldskapital som är fysiskt våld för den hypermaskulina kulturen och cancellering för den hyperfeminina kulturen

Hyperkulturer kan endast förintas eller förändras och det senare är sällan möjligt på grund av de starka krafter hyperkulturen bildats av. Motsatsen till en hyperkultur är en oscillerande kultur.

Ismologi En ism bygger vidare på en befintlig filosofi men istället för att fördjupa den i en ny gren eller epistemologi så förenklar ismen begreppen för de stora massorna genom en egen tolkning där ismen byggs och konstrueras. Det är ismologi.

Jämvikt Syntopismens andra absolut (se Den absoluta sanningen och kapitel 3).

Ledare, äkta och falsk. En äkta ledare definieras som en ledare som tar ut en riktning och ett mål utan ett ressentiment, det vill säga något att slåss mot, en fiende, en idé som måste hatas. En falsk ledare ser målet i att krossa fienden då fienden definierar det som måste övervinnas för att nå sin idé. Falska ledare är till exempel Hitler och Mao medan en äkta ledare kan liknas vid Moses.

Kommunikationsparadigm Det fullkomligt basala begrepp för att begripa digitalismens era, Internet och AI. Det finns fyra kommunikationsparadigm och de tar sin börja för i flera miljoner år sen och går hela vägen fram till idag. Dessa är: Talet, Språket, Tryckpressen och Internet. Varje skifte inleds med en ny teknik som föder en idé som förde Kaos som föder Ordning. Vi är inne i Kaos av det fjärde kommunikationsparadigmet. Se kapitel 1 för en utförligare beskrivning av dessa. En fördjupning kan ses i Bard/Söderqvists bok Nätokraterna.

Konfirmationsbias Innebär att vara selektivt uppmärksam på sådan information som bekräftar våra egna uppfattningar.

Konsumtariat – Den nya tidens underklass. Konsumtariat är en sammanslagning av konsumtion och proletariat. Konsumtariatet har inga ambitioner att ta sig någonstans utan stannar kvar i limbo för att konsumera och stagnera.

Kulturell masochism Kulturell masochism kan jämföras med den sexuella masochismen som handlar om att masochisten 1) vill bli sedd och 2) njuter av en viss nivå av smärta. Masochisten använder därpå ett stoppord för att avbryta sadistens plågande. Den kulturella masochisten gör samma sak i form av att visa sina uppoffringar för alla som kan se på så hon får uppmärksamheten men slutar göra uppoffringar då de blir för obekväma. Ett exempel är klimatisters syn på sin egen vardag och konsumtion.

Kumulativ kultur är det enda som på riktigt skiljer oss från djuren. Djuren har i sig olika kulturer som är mer eller mindre utvecklade. Kumulativ kultur innebär att information att färdigheter och teknologi överförs, förfinas och utvecklas från generation till generation vilket människan är ensam om tack vare de fyra kommunikationsparadigmen.

Nätokrat Divider vars överlägsenhet i sociala samspel och förmåga att bearbeta information bildar en plasticitet i de nya digitala nationerna bortom de fysiska. En ny adel och digital överklass.

Oscillerande kultur En oscillerande kultur pendlar vagt mellan feminin och maskulin kultur och uppnår en jämvikt. Dessa kulturer tenderar uppnå en bra balans mellan det maskulina och feminina och strävar framåt i en riktning med mål.

Skulle kulturen bombarderas med fenomen av antingen feminint eller maskulint kapital riskerar kulturen att gå in i ett hypertillstånd.

Plasticitet Stammens förmåga att tillgodo göra sig dividernas olika egenskaperna för kollektivets bästa. De digitala stammarna skapas via dividerna som via noder finner andra divider att samarbeta med. Plasticitet är också hjärnans förmåga att ”bygga om sig” med hjälp av yttre påverkan vilket till exempel blir resultatet av ett behandlat trauma.

Plattformshierarki Plattformshierarki innebär att du använder olika sociala medier för att uttrycka dig till en differentierad publik genom att med länkar leda dem djupare ner i din plattformshierari. På vägen tappar du delar av publiken men de som du verkligen vill nå söker sig ner till den djupaste nivån där de finner den totala kunskapen i vad du vill kommunicera. Se även Social grinding.

Popversion En förenkling av ett teorem för att göra det mer begripligt för gemene man. En popversion kan aldrig ersätta den fulla kunskapen som förmedlas från originalet men tjänar som en bra inledning. Ett exempel är hur en tweet kan länka till ett ”paper” (en kortare text som fördjupar tweeten). Paperet i sig ger sedan referenslänkar till källorna vilket kan vara längre poddar, böcker eller videos och det är där man får djupare kunskaper. Ofta länkar dessa vidare till andra teorem skapade av andra författare och upphovsmän som källan bygger på.

Det här innebär kort och gott att det inte alltid är frågan om ”en googling bort” på 20-talet. Tvärtom ställer det stora krav på den som vill tillskansa sig information idag då informationens mängd inte är ett problem. Det är istället dess relevans. Nätokrater är duktiga på att gallra i detta och förstår vikten av det. Kosnumtariatet… not so much. Och de har heller ingen vilja till det då de älskar sina ekokammare som bekräftar deras konfirmationsbias. Syntopismen är tänkt som en textsamling som inte är en popversion men inte heller den djupaste av kunskaperna. Dessa får du via litteratur i littearturlistan.

Rotsystem Syntopismen menar att en ide om att gå tillbaka till rötterna krävs för att förstå de komplexa skeendena i digitalismen. Vilka är vi och vart ska vi? Därav väljer Syntopismen att bland annat se på världen ut en feminin och maskulin kultur och när idén om en slags samhällsorienterad Inkapacitering i rättsväsendeapparaten. Se vidare kapitel 3.

Singularitet Singularitet betyder saker bortom vår förståelse av till exempel fysiska lagar där de slutade gälla – till exempel svarta hål eller fenomen inom kvantfysiken.

Social grinding Social grinding innebär att du deltar i diskussioner och debatter på olika sociala plattformar och anpassar budskapet, typen av närvaro och persona efter plattformens sociala nivå för att upp nå orientering i din plattformshierarki. 

Syntopismens kulturteori (Maskulin och feminin kultur) Hur Syntopismen delar upp kulturen i två enda: feminin och maskulin. Kulturteorin innehåller en hel del begrepp vilken förklaras i sin helhet i Kapitel 3 och utelämnas i ordlistan.

Tes – antites – syntes Enkelt förklarat innebär detta att du sätter upp ett antagande – en tes. Denna bemöts av en något som ställs emot din idé – en antites. Det behöver inte vara en motsats – tvärtom är det sällan en motsats. Det tvingar dig att omforma tesen med hänsyn till antitesen och ut det kommer en syntes. Den blir då till en ny tes som får en antites osv.

Filosofin är fylld av teser och antiteser och det finns en uppsjö av litteratur kring detta men för Syntopismen räcker detta för dig att förstå. Att tänka på detta sätt är oerhört utvecklande och rekommenderas genom hela livet. Notera dock att det inte är en strukturalistisk lösning det vill säga en lösning på allt. Syntopismen erkänner alla nyanser och frångår iden om absoluta sanningar utom de som konstateras i de inledande texterna. inte ens de är garanterat sanna med tanke på kvantmekaniken.

Exempel: Undermedel A – A är vedervärdigt -> A bör endast tas i specifika fall. Om person X säger att undermedel för sjukdomar är undermedel A är det en tes. B säger att A är vedervärdigt och ger lidande även om det funkar. Detta är antitesen. Ur detta kommer syntesen att A endast bör ta i vissa fall beroende på hur patienten förhåller sig till lidande.

Tillitskedja innebär att om jag litar på dig så kan du lita på mig och då kan en annan person som jag känner automatiskt lita på dig. Det här är det nätokratiska systemet att bygga vad som förut kallades organisation.

Tid Syntopismens första absolut (se Den absoluta sanningen och kapitel 2).

Övervakningskapitalism Socialpsykologen Shoshana Zuboffs har definierat begreppet. I flera texter gör hon en gedigen undersökning företags strävan efter att förutsäga och kontrollera vårt beteende. Zuboff identifierar fyra nyckelfunktioner i övervakningskapitalismens logik och följer uttryckligen de fyra nyckelfunktioner som identifierats av Googles chefekonom, Hal Varian:

• En strävan efter mer samla in mer data och göra flera analyser.
• Utveckling av nya avtalsformer som använder datorövervakning och automatisering.
• Lusten att anpassa och skräddarsy de tjänster som erbjuds användare av digitala plattformar.
• Användningen av den tekniska infrastrukturen för att genomföra kontinuerliga experiment med sina användare och konsumenter.

Förenklat handlar övervakningskapitalism att ta data av människor för att kartlägga dem och sälja dem vidare till andra företag som kan utnyttja dem. Ju mer Internet tar grepp om våra liv med mikrofoner, talsystem och kvantitativa analyser av våra liv via hushållsapparater till exempel, desto mer data införskaffar företagen. I Kina används de i så kallas social ranking där medborgarna får olika privilegier eller straff beroende på datans utfall för respektive individ. Övervakningskapitalism ska tas på stort allvar även om den inte är speciellt påtalad av olika skäl.