Introduktion till maskulin och feminin kultur

På1800-talet skapade Ava Lovelace det allra första dataspråket som ligger till grund för algoritmen, det som idag styr vår generativa AI, sökmotorer och mycket annat. På 1940-taletutvecklade Kathleen Booth den första varianten av Lovelace uppfinning till ett dataspråk som var enklare att förstå även om det fortfarande var kod i form av förkortade ord. Och kort därefter skapade Grace Hopper det första dataspråket som använde engelska fullständiga ord som kommunikationssystem mellan människa och maskin.

Det intressanta med det här att det finns två gemensamma nämnare. De tre innovationerna bygger på kommunikation mellan maskin och människa via språk och alla tre innovatörer är kvinnor.

Parallellt med detta utvecklades datorernas hårdvara och de flesta av dem som arbetade med det var män. Så de byggde plattformarna på vilka språken kunde leva.

Språk är något som ofta förknippas med sociala kitt och mänskliga gruppers sätt att kommunicera och socialisera. Tekniken som utvecklats under våra civilisationers gång brukar förknippas med ingenjörskonst och logiska mönster. Men som du nyss såg – det ena kräver det andra. Det ena är plattformen på vart allt sker. Det andra är sättet att överföra tankarna till plattformen så något de facto ens händer.

Om du helt kort och spontant tänker språk och teknik – vad får du upp för association om maskulint och feminint om du är ärlig mot dig sjäv? Språk brukar associeras med det feminina medan ingenjörskonsten ofta associeras med maskulinitet. I exemplet ovan kräver dock det maskulina det feminina för att fungera medan det feminina kräver det maskulina för att kunna existera. De två epiteten oscillerar tillsammans. De behöver varandra. De bygger något ihop. Man kan kalla det logos för logiken och det maskulina och patos för känslorna och det feminina. I filosofin så skapar logos och patos mytos vilket är berättelsen – civilisationens berättelse.

Med detta sagt försöker jag visa hur feminint och maskulint tillsammans skapar något, den framåtskridande rörelsen om du så vill och det är ju den vi alla verkar önska – förutom de som vill se förstörelse och korruption. Men vi andra vill något mer och då menar Syntopismen att vi är beroende av varandra. Inte alltid! Ibland ska krafterna operera isolerat. Men i de flesta fall så trivs det feminina och maskulina tillsammans förutsatt att de får verka i en konstruktiv kontext.

I det här kapitlet ska jag försöka förklara hur de två urkulturerna feminint och maskulint förklarar vår vardag, när man ska bli uppmärksam och när de fungerar perfekt. Jag valde den här ingången för att idén om maskulint och feminint är infekterat i vår tid men jag hoppas att mitt exempel visar att jag inte alls menar att det ena är bättre än det andra  – tvärtom tror jag fullt på dess samexistens. Jag hoppas jag fråntagit dig eventuella fördomar för vidare läsning nu.

En civilisation består av ett antal individer som tillsammans skapar en etik därför etiken är det kitt som håller samman dem så de inte faller sönder till individer och därför dör ut. Etiken uppgår sedan i en av två olika kulturer men i vår värld talar vi om mängder av kulturer som vi lite fult här kallar subkulturer enbart för figurens pedagogik; subkulturer är ordagrant något annat och egentligen ett felaktigt ord då allt bara är kulturer. I grund och botten stammar alla dessa subkulturer dock enkom ur en av två olika kulturer: den maskulina eller den feminina. Dessa tre element som dessa texter består av är alltså: individen, etiken och kulturen och det är hela vår civilisation sen dag 1 och in i evigheten. Det som kan komma att rubba den här bilden är AI vilken varken kommer ha individer i den bemärkelse vi menar, en etik i den bemärkelse vi menar eller ens kulturer i den bemärkelse vi menar. Därför är också AI innehållet av det sista kapitlet som möjligen raderar ut hela den här bilden som vår text bygger på.

Kulturer är mer än olika nationers seder och bruk. Du hittar kulturer i allt. Rasism är en kultur. Indiepop är en kultur. Fotfetischism är en kultur. Scouterna är en kultur. Jag vet att man inte kallar dessa i dagligt tal för kulturer och att människor kan stå med olika ben i flera olika kulturer men det är inte fel att definiera olika memetiska sammansättningar för just kulturer. Man kan dela in dem i olika kategorier (se gärna Organisationer och kulturer av Geert Hofstede) men Syntopismen ser ingen anledning att skilja dem åt då det inte förenklar rotsystemet. Allt är kulturer. Kulturer är till och med fundamentet för nationsgränserna.

Nu kanske du frågar dig hur Syntopismen kan förenkla omvärlden så pass att den kokar ner all världens kulturella kontexter till två? Finns det inte en oändlig massa kulturer i vår stora värld? Jo men visst gör det det. Och det har också mer än lovligt förstört det för oss. Ta begreppet rasism till exempel. Det är ett utmärkt exempel på en kultur. Så vad innebär den idag? Innebär den att man ser ner på en människa på grund av hennes hudfärg? Eller innebär den att man anser att islamismen vuxit sig för stark i vårt land? Innebär den helt enkelt att man tycker att staten tar sig för stora rättigheter och prioriterar ner dina egna rättigheter? Handlar det till och med om kön snarare än ras? Svaren är lika många som det finns individer med åsikter kring rasism. Detsamma gäller idén kring klimatet. Vad är en klimatist? Är det någon som värnar om en balans mellan teknologin och människan eller är det någon som kategoriskt vill förinta alla kärnkraftverk och bygga vindkraft om ens det och försvara det med våldsamma utspel mot samhället?

Men alla världens kulturer har gemensamma nämnare och det är de och inga andra vi ska dela in maskulina och feminina kulturer därför att det då går att göra vissa förutsägelser och få en förståelse för vad kulturer kan ta vägen. Det här är av vikt i instabila tider då man vill förstå vad som kan komma att hända och varför saker händer. Om vi har en etik som ska leda oss framåt måste vi förstå kulturerna längs vår väg framåt. Målet är kvantfysiken som kommer blandas friskt med AI som vi undersöker i kapitel 5. Men på vägen dit måste vi också förstå vilka som befolkar kulturerna nämligen oss själva vilket vi tar hand om i kapitel 4.